Joakim Larsson (mp)

Bögarnas blod behövs i vården

2012-02-08T22:24:00.001+01:00

Publicerad i Dagens medicin 1/2 2012

Som grön är min ambition att inte driva politik utifrån mitt egenintresse. Men ibland blir man ledsen och förbannad över vad man själv blir utsatt för så det blir en drivkraft i det politiska arbetet.

Jag är ordförande i styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus. Kungälvs sjukhus är ett akutsjukhus och är som alla sådana i behov av blod. Och jag som ser detta behov så nära vill såklart bidra med mitt blod, i solidaritet med patienter och vår hårt arbetande duktiga personal.

Det är inte alla som vill lämna blod och inte alla som vill som gör det. Varje droppe vi kan få är viktig för att kunna rädda liv och varje sekund som någon i onödan behöver lägga på att leta blod i en akut situation är ett misslyckande.

Men jag får inte lämna blod. Socialstyrelsen har ändrat sina rekommendationer kring hur man ska hantera blod från män som har sex med män. Men Läkemedelsverket står fortfarande kvar och stampar. De kanske har goda skäl för det, men uppenbarligen delar inte Socialstyrelsen den uppfattningen.

Blodbristen är ofta akut. Vi kan inte vänta på att dessa två myndigheter blir överens. Om Socialstyrelsen tycker att mitt blod duger till behandlingar, men Läkemedelsverket inte tycker det duger till läkemedel så borde regionerna och landstingen hitta ett sätt att skilja bloden från varandra.

Att få ordet ”bögblod” tryckt på min påse skulle i och för sig påminna om 40-talets Tyskland, men det är i min mening i alla fall mindre kränkande än att människor i behov av blod får mindre tillgång till blod.

Orimligt ta ut avgifter för samhällsnyttigt flyg

2011-11-17T12:14:00.003+01:00

Publicerad i GP den 4 november. Tillsammans med Lisbeth Sundén Andersson (M) som sitter i polisstyrelsen och är vice ordförande i sjukhusstyrelsen.

Som representanter för medborgarna så är det en del av vårt uppdrag att kritiskt granska vad våra gemensamma skattepengar används till. Vi är övertygade om att våra medborgare gärna ser att pengar som avsatts för polisväsende och sjukvård i så liten utsträckning som möjligt används till att täcka underskott i en företagsbudget. Men det är just det som nu håller på att ske vid Göteborg City Airport.

Flygplatsen är ett företag som drivs av Göteborgs kommun, AB Volvo och Swedavia. Företagets flygplats i Säve är sedan många år bas för Västra Götalandsregionens ambulanshelikopter och polisens helikoptrar i Västsverige. Både polisen och regionen är mycket nöjda med det samarbete vi hittills har haft med flygplatsen. Vår placering på flygplatsen ger också en unik servicenivå åt flygplatsen, till och med en högre nivå än på europeiska storflygplatser.

Flygplatsen har nu informerat oss om att de avser införa avgifter för det samhällsnyttiga flyget, det vill säga det flyg som direkt handlar om att assistera människor i behov av hjälp. Det handlar om en summa på runt 2,5 miljoner kronor sammanlagt för regionen och polisen. Flygplatsen aviserar dessutom att de tänker höja avgiften med 17 procent om vi inte accepterar denna nya kostnad. Hur ska vi tolka ett sådant agerande?

Vi ställer oss därför frågan varför flygplatsen i detta läge har identifierat det samhällsnyttiga flyget som en inkomstkälla? Vi har svårt att se att vår verksamhet på flygplatsen motiverar den aviserade avgiften. Vid landning på andra flygplatser i regionen möts ambulansflyget av en helt annan inställning. I en mån de tar ut avgifter så handlar det om kraftigt rabatterade symboliska summor. En höjning tvingar ambulansflyget att minska verksamheten med 13,5 procent vilket innebär närmare 200 flygningar om året och omgående se över larmkriterierna hos SOS Alarm för att larma ut ambulanshelikoptern vid akuta sjukdomsfall och olyckor.

Flygplatsens status

Vi har föreslagit flygplatsledningen att de stänger flygledartornet under den tid flygplatsen inte används av kommersiellt flyg. Ambulanshelikoptern behöver denna tjänst vid mindre än en procent av flygningarna nattetid. Flygplatsledningen har inte varit intresserad av detta på grund av att de uppger att det skulle sänka flygplatsens status.

Flygplatsers status är i liten utsträckning en angelägenhet för sjukvården och polisväsendet. Vi har inget intresse att betala för en tjänst som vi inte efterfrågar. Att kunna ge medborgarna bästa möjliga vård inom så kort tid som möjligt är klart viktigare för samhället än att bidra till att hävda City-flygplatsen status.

Ren vinst för flygbolagen

Några som däremot tjänar på att flygledartornet har öppet 24 timmar om dygnet är det kommersiella flyget på Landvetter som kan använda Säve som sin alternativflygplats. Det innebär att de behöver ha med sig en mindre mängd bränsle för att nå sin alternativa flygplats jämfört med om den hade varit till exempel Arlanda. Detta är en ren vinst för flygbolagen. Vi anser inte att det är medborgarna i Västra Götalandsregionen som ska sponsra det kommersiella flyget.

Vi har fört samtal med ledningen för Göteborg City Airport om det orimliga i att lägga dessa avgifter på det samhällsnyttiga flyget, men utan resultat. Så nu ser vi ingen annan utväg än att fråga Göteborg City Airport om man kan förklara detta agerande för allmänheten? Är det till detta som ni anser att polisens och sjukvårdens resurser ska användas?

Joakim Larsson (MP)

ordförande Kungälvs sjukhus.

Lisbeth Sundén Andersson (M)

ledamot Polisstyrelsen Västra Götaland

Västra Götaland - En lycklig region?

2011-09-12T09:15:00.001+02:00

Publicerad i Bohuslänningen den 12 september 2011. De satte rubriken: "Regionen ska öka befolkningens lycka" mitt förslag "Västra Götaland - En lycklig region?"

Jag tror att de allra flesta människor bör kunna enas om att det är en mycket trevlig sak att må bra, att vara lycklig. Skulle inte lycka kunna vara ett centralt mål för vårt samhälle? En självklarhet kan tyckas, men är det verkligen det som vi arbetar efter?

Den självupplevde lyckonivån bland svenskar har varit i stort sett den samma under de senaste 30 åren. Vårt samhälle har ändrats radikalt, men inte hur tillfreds vi är med våra liv.

Lyckoforskningen pekar på att när ett land har uppnått den utvecklingsnivån som Sverige har så är det andra saker än materiell rikedom som gör människor lyckligare i de allra flesta fall. Mindre klyftor i samhället, mer tid till familj och vänner, meningsfull fritid och arbete, mindre perfektionism och en upplevelse av meningsfullhet är några faktorer som kan öka vår lycka i dag. Politiken kan inte göra folk lyckliga, men vi kan ge människor så goda förutsättningar som möjligt för det.

Politiken har fastnat i vissa frågor som faktiskt bara kan ses som ett verktyg för ökad lycka. Som exempelvis den ekonomiska tillväxten, som är bra när den leder till saker som meningsfullt arbete, pengar till sjukvården eller möjlighet att gå ned i arbetstid för att få mer tid med nära och kära. Men det finns också en negativ sida av tillväxt, när den leder till miljöförstöring, när den leder till att vi arbetar sönder våra relationer eller när den skapas av psykofarmaka till människor som kanske skulle må bättre av terapi. Vi borde arbeta mot det bakomliggande större syftet. Att alla ska kunna känna sig lyckliga i sina liv.

SOM-institutet i Göteborg mäter sedan 1996 västsvenskarnas livstillfredställelse. Där ser man faktiskt en positiv trend. De som är "mycket nöjda med livet" har ökat från 27% 1996 till 33% 2008. De som inte är nöjda med livet har minskat från 11% till 8% under samma tidsperiod.

Västra Götalandsregionen har redan börjat tänka rätt. Till exempel heter regionens visionsdokument "Det goda livet". Jag hoppas att Västra Götaland inom ramen för "Det goda livet" ska bli en mönsterregion där både kommunerna och regionen strävar efter att öka befolkningens lycka med våra beslut. Där vi satsar på lyckoforskning, där vi tar hänsyn till dess resultat i våra beslut och där vi mäter lyckans utveckling lika självklart som vi mäter den ekonomiska utvecklingen.

Joakim Larsson, ordförande Miljöpartiet de Gröna i Västra Götaland

Oro över ambulansen i Ale

2011-09-06T16:54:00.002+02:00

Publicerad i Alekuriren vecka 36 2011.

Hej. Jag tänkte att om det är någon som har nåtts om diskussionen om ambulansen i Ale att jag har skickat in ett förtydligande till Alekuriren som jag hoppas ska förtydliga situationen.
Styrelsen för Kungälvs sjukhus har beslutat att ta över driften av ambulanssjukvården i vårt område i egen regi. Vi har förstått att detta har gett upphov till en del oro över ambulansen i Ale kommun.

När det gäller ambulansernas placering har regionen i december 2010 beslutat att väntetiden från det att SOS Alarm tar emot samtalet till dess att ambulansen är på plats ska vara högst 20 minuter för 90 procent av invånarna när det gäller prio 1-larm. Idag nås 79,9 procent av invånarna i vårt område inom 20 minuter.

Det behövs ett arbete för att nå upp till bättre tider, men det kommer självklart inte att gå att uppnå målet med mindre antal ambulansstationer. Särskilt med tanke på att våra ambulansers uppdrag har ökat med 25% under åren 2005 till 2010. Däremot är det värt att kolla på vår styrning och dirigering av ambulanser, hur effektivt vi använder våra ambulanser och kanske också över exakt vart våra ambulansstationer ska placerade för att uppfylla tidsmålet. Vi behöver noggrant följa hur exempelvis infrastrukturen utvecklas i kommunen för att kunna placera ambulansen i kommunen på bästa tänkbara ställe.

Ambulanserna har alltmer blir mobila akutmottagningar och det pågår i regionen ett stort arbete för att dra nytta av det. Förutom tidsaspekten så arbetar vi också för en högre och jämnare kvalitet i ambulanssjukvården i hela regionen. Det handlar dels om att skapa en högre standard för vård, behandling, utbildning och medicinska ledningsfunktioner. För att vi ska kunna lyckas i detta arbete så måste det finnas en ambulansstation kvar i Ale kommun.

Joakim Larsson, ordförande Kungälvs sjukhus (MP)
Mariam Hagberg, ersättare Kungälvs sjukhus (S)

Hälsa och kollektivtrafik i regionvalet

2010-09-17T09:36:00.003+02:00

Regionvalet kallas ibland för det bortglömda valet. Men vilket parti du väljer för den blå, landstingsvalsedeln, har stor påverkan på hur hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken ser ut.

Miljöpartiet vill ha mångfald i vårdens innehåll. Det är inte bara fråga om vård, det handlar också om hälsa, egenvård, friskvård och förebyggande insatser. Miljöpartiet vill satsa mer pengar än något parti på folkhälsa. Vi förespråkar helhetssyn och tror i likhet med majoriteten av invånarna att beprövad komplementärmedicin har en roll i framtidens hälso- och sjukvård.

Miljöpartiet vill utveckla närsjukvården. Det innebär en fortsatt satsning för att öka vårdcentralernas tillgänglighet och öppettider, att få in specialister i hemsjukvård och primärvård och att förbättra samverkan med och stödet till den kommunala äldreomsorgen. Särskilda medicinska äldrevårdsavdelningar ska inrättas i samtliga sjukvårdsområden.

Vi vill satsa på barn och ungdomars hälsa och ge mer resurser till barn- och ungdomspsykiatrin. Vi vill öka personalens kompetens så att alla människor, oavsett etnisk bakgrund, sexuell identitet, funktionsnedsättning eller kön, ska ges ett likvärdigt bemötande och en likvärdig behandling.

Miljöpartiet är det parti som vill satsa mest resurser till Västtrafik och utbyggd kollektivtrafik. Vi ser kollektivtrafiken som en viktig del i arbetet för bättre miljö, jämställdhet, folkhälsa och trafiksäkerhet. Att fler ställer bilen gynnar både samhälle och individer och därför är det politikens uppgift att göra det enkelt och bekvämt att resa kollektivt. Miljöpartiet vill bygga ut kollektivtrafiken i hela regionen. Vi vill införa familjebiljett där vuxen kan resa med 4 barn gratis, låta Fritidskortet gälla från kl. 14 och låta pensionärer resa gratis i lågtrafik.

Därför bör du rösta på Miljöpartiet även i regionvalet.

Ny ekonomisk politik

2010-05-24T09:48:00.004+02:00

Tre förslag till en ekonomisk politik som motverkar den påverkan på den enskilde som den kapitalistiska ekonomins kriser har. Det är inte rimmligt att rika män i kostyms lekstuga ska drabba de enskilda.

Inför en ramekonomi. Ekonomin kan inte vara större än den ekologiska avkastningen.
Inför konjunkturfonder inom det offentliga verksamheten.
Gynna kooperativen. Konventionella företag reglerar sin verksamhet under konjunkturcykeln med att avskedda anställda så kan man se under den nuvarande ekonomiska krisen att kooperativen inte avskedar anställda utan reglerar genom att minska överskottet.

Hälsostationer för sprutmissbrukare

2010-05-11T16:46:00.004+02:00

I förra veckan var jag tillsammans med vårt regionråd Stefan Kristansson och vår gruppledare i hälso- och sjukvårdsfrågor Göran Larsson på Östra Sjukhuset och besökte deras missbruksvårdavdelning.

Där samtalade vi med både personal och patienter. Något väldigt spännande som lyftas fram var detta med hälsostationer för sprumissbrukare. För självklart är det en bra idé både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv att arbeta brett med missbrukares hälsa. Vi behöver vårda ett missbruk men kan ju gärna se till att slipa infektioner och annat.

I en sådan verksamhet kunde man erbjuda dels sprutbyten, hälsokontroller, samtal, information om injecering- och dosering. Det är ingen som börjar knarka för att man får den här hjälpen, men det är en hjälp för att undvika sämre hälsa än nödvändigt och onödiga komplikationer. Självklart ska det vara lätt att få kontakt på sitt sätt med verksamheten, det här är inte människor med jättestrukturerade liv vi pratar om, för ett besök då och då kan bådå spara liv och lidande. Ett tätt samarbete med det sociala är såklart också en bra idé.

En annan sak jag lärde mig var att det är vanligt att man skjuter krossade piller av olika slag och blandar med kranvatten. I värsta fall så innebär det att man får i sig olika bakterier. Kanske skulle man kombinera möjligheten till rena sprutor med rent vatten?

För att dra några citat som jag minns dem från vårt samtal med patienterna:
- "Det fina med den idéen är att det skulle finnas någonstans där någon brydde sig lite om en"
- "Nej, inte hade jag låtit bli att börja ta heroin om det fanns rena sprutor"
- "Jo, det är ju dåligt med kunskap om hur man gör, folk kommer ju ut från fängelset, tar samma dos som de tog innan de åkte in. Och så dör de på vägen hem."
- "Det kostar ju redan pengar med missbruksvården och nog vore det bättre om någon cancersjuk kunde få lite pengar istället för att behandla någon infektion från en smutsig spruta."

Avskogning och renare mat

2010-04-15T20:05:00.008+02:00

Idag har jag varit på mingel på Ekostore och där var det ett spännande seminarium om ekologisk mat. Bland annat vissades dessa satelitbilder från UNEP som visar Rondônia i Brasilien. (Mer från UNEP om avskogning i Sydamerika kan man läsa här)

1975

19862000

Om någon som är bevandrad i det kan ge mig en bild från nutid så vore det snällt. Det vi ser här är sojaodling för köttproduktion.

Det här är en av många anledningar till varför jag vill jobba med bättre och mer ekologisk mat i regionen.

Sen sist men inte minst, ett utdrag från vad jag twittrade under seminariumet.

är på mingel hos Ekostore.
1950 användes 1 miljon ton kemikalier i världen, 2010 500 miljoner ton
Ekokonsumtionen i samhället har ökat trots den globala kapitalismens kris.
220000 dör varje i år i skadorna från kemiska bekämningsmedler enligt FAO
29 olika bekämningsmedl är eu-rekord för en enda paprika enl eu-kommisionen.
Det beror att man använder flera olika medel för att hålla sig under gränsvärdet för varje.
www.dyraremat.nu

Turistkort

2010-04-14T00:07:00.003+02:00

Att resa kollektiv när man turistar kan vara väldigt krångligt. Man känner ju allt som oftast inte till stället för det första. Det är andra tidtabeller än man är van vid och allt möjligt.

Men det är ju miljösmart och bra att åka kollektivt. Därför måste vi göra något åt att det nya betalsystemet för Västtrafik med exempelvis panten på kortet gör det dyrt och krångligt att välja kollektivt som turist i Västra Götaland. Turistkort behövs.

Konjunkturfonder

2010-03-31T17:35:00.009+02:00

En intressant nyhet som inte blivit så uppmärksammad är den utredning om "främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln" som regeringen tillsatt.

För att främja en stabil kommunal verksamhet över konjunkturcykeln har regeringen beslutat tillsätta en särskild utredare som ska lämna förslag på hur kommunsektorns finanser kan göras mindre konjunkturkänsliga, då det finns en risk för att kommuner och landsting kan bidra till att förstärka konjunktursvängningar. - SKL

Jag tycker detta är riktigt intressanta idéer. Idag så fungerar det ju så att kommuner ökar sin verksamhet i tider av högkonjunktur och minskar sin verksamhet i tider av lågkonjunktur. Förutom det uppenbara raden av problem för människor som detta lämnar efter sig, så är det ju även ett beetende som förstärker lågkonjunkturen.

Nej, jag tycker vi ska avskaffa balanskravet såtillvida att vi möjliggör för kommuner att gå plus och lägga undan pengar. Förslagsvis i konjunkturfonder som kan användas till gröna invisiteringar eller det lokala näringslivet under högkonjunkturer, sedan kan vi plocka fram pengarna igen när det blir lågkonjunktur. Det är bättre att ha en lagom nivå på den kommunala servicen än att den svänger med konjunkturcykeln.

Tänderna in i kroppen

2010-01-03T11:31:00.003+01:00

Debattartikel publicerad i GT 3 januari 2010

Med våra tänder - precis som för allt annat i samhället - måste vi ha en helhetssyn. För att ha en bra tandvård måste vi börja med hälsan och det förebyggande arbetet. Att slippa sjukdomar och tandproblem från början är både det bästa såväl för individen som för ekonomin.

En grön tandvårdspolitik har solidaritet som ledstjärna. Alla ska kunna känna sig trygga med att samhället kan bistå med den vård som man behöver. Men arbetet ska fokuseras på att man inte behöver vården från första början. Miljöpartiet vill därför förlänga den fria tandvården och de förebyggande insatserna för regionens unga vuxna.

Vi måste också fortsätta satsa på frisktandvård. Frisktandvård är ett system där en vuxna personer genom en fast avgift får regelbunden tandvård. Genom att fortsätta de regelbundna undersökningarna genom hela livet får vi bättre kontroll över tänderna.
Systemet måste utveckas så tandläkare får tydligare incitament att prioritera förebyggande åtgärder för att kunna minska risken för kostnadskrävande behandlingar i framtiden.

Genom vårt förslag om att vårdcentraler också ska vara hälsocentraler med fokus på livsstilsfrågor kan hälsoproblem upptäckas tidigare.Tyvärr ser vi där att den politik som bedrivs i regionen går åt andra hållet.

Nyligen beslutade regionstyrelsen att höja tandvårdstaxorna, något som riskerar leda till att framför allt resurssvaga grupper väljer bort regelbundna besök hos tandläkaren. Något som ytterligare skulle öka klyftorna i tandhälsa i regionen. Det är i grunden fel att behandling av mun- hålans sjukdomar sker på andra villkor än för annan vård inom hälso- och sjukvården. Därför vill Miljöpartiet att tandvården ska ske med samma försäkringsprinciper som all annan hälso- och sjukvård.

I dag finns det tusentals kemikalier som används i vår mat som vi inte vet hur den påverkar våra tänder eller vår kropp i övrig. Försiktighetsprincipen ska tillämpas, vi ska inte använda kemikalier om vi inte vet vad de har för effekter på vår hälsa eller vår miljö. Sverige ska våga vara ett föredöme när det gäller förbud mot livsmedelstillsatser som vi vet är ohälsosamma och farliga.

Vi ska inte utsättas för saker som försämrar vår tandhälsa utan att vi kan veta något om det. Allt tandvårdsmaterial ska vara innehållsdeklarerat och allergitestat.
Vi säger också nej till de dispenser som görs för amalgam som tandlagningsmedel eftersom det finns andra och miljövänligare alternativ.
Så sammanfattningsvis: Tänderna in i kroppen, och låt dem stanna där!

Joakim Larsson (MP) Göteborg, är SDN-politiker i Frölunda och kandidat till regionfullmäktige i valet 2010.